top of page

Självkänsla: Självhjälpslitteraturens största myt - Del 1



Fram till jag var 20 år var jag mycket aktiv i olika idrotter. Idrotten var till mångt och mycket en stor del av min identitet. Eftersom jag var rädd för att misslyckas och framstå som dålig så sökte jag mig till självhjälpslitteraturen, både inom idrott och andra livsområden. Ett genomgående tema i dessa böcker var begreppet självkänsla. Självkänsla beskrevs som något som man hade eller inte, och de som inte hade en hög självkänsla kunde till viss del få detta "guld", men aldrig blir lika rika på självkänsla som dem som föddes med hög självkänsla.


Många av interventionerna som föreslogs i dessa populärpsykologiska böcker var kognitiva och gick ut på att försöka ändra sina tankar. Även affirmationer där man på olika sätt skulle säga positiva saker om sig själv i syfte att må eller prestera bättre var återkommande.


Genom enkla metoder gav författarna löften om att läsaren skulle få bättre självkänsla och därigenom också bättre förmåga att prestera i olika sammanhang. Hur gick det då? Inte så bra. Ju mer jag försökte att öka min självkänsla, desto sämre mådde jag och inte presterade jag bättre heller. Inte visst jag då att majoriteten av all självhjälpslitteratur det senaste 40 åren inte bygger på forskning, utan på personliga erfarenheter och anekdotisk bevisföring. Det vill säga att ett fåtal personer som blivit saliga på sin egen framgång och som anser att deras erfarenheter är allmängiltiga och börjar skriva självhjälpsböcker för brinnande livet.


Vad är självkänsla?

Självkänsla som begrepp började få uppmärksamhet under 1960-talet, då psykologer och forskare som Nathaniel Branden, Stanley Coopersmith och Carl Rogers började studera hur människor värderar sig själva. Deras arbete lade grunden för självkänslorörelsen, som växte fram under 1970- och 1980-talen. Självkänslorörelsen fokuserade på att stärka människors självkänsla som ett sätt att förbättra deras välmående och prestationer. Även om denna förändring hade vissa positiva aspekter hade den också oavsiktliga konsekvenser, vilka vi kommer att titta närmare på i detta inlägg.


Baserat på de olika teorierna som beskrivs om självkänsla kan självkänsla definieras som en individs övergripande värdering av sig själv, vilket innefattar i vilken grad individen accepterar eller avisar sig själv, och som påverkas av hur individen jämför sig med andra och hur andra uppfattar individen. Självkänsla kan beskrivas som positiv eller negativ och består av olika beståndsdelar, som självkärlek och självförtroende. Självförtroende är en mer specifik aspekt av självkänslan och handlar om hur säker man är på sina egna förmågor och prestationer inom olika områden i livet. I teorin är det lätt att hålla isär självkänsla och självförtroende. I praktiken flyter dock dessa begrepp ihop.


Självkänsla kan vara hälsosam, där individen känner sig värdefull utan att söka yttre bekräftelse eller uppmuntran, eller ohälsosam, där individen skapar en påhittad självkänsla eller visar hög självkänsla utåt trots en egentlig låg självkänsla. Självkänsla kan också påverkas av hur det aktuella självet stämmer överens med idealsjälvet, samt av individers mål och ambitioner. Det är nödvändigt för individens livskvalitet att den upplevda självkänslan stämmer överens med hur den uttrycks.


Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva och kan delas in i tre typer:

  • Global självkänsla. Hur mycket vi gillar oss själva som personer.

  • Domänspecifik självkänsla. Hur vi bedömer oss inom specifika områden, som exempelvis arbete, sport eller relationer.

  • Situationsbunden självkänsla. Hur vi känner om oss själva just nu, i en viss situation.

Hur självkänslan utvecklas

Det finns olika teorier om hur självkänslan utvecklas, och vi ska gå igenom tre av dem:

  • Affektiva modeller: Här menar man att självkänslan grundläggs tidigt i livet, beroende på relationen mellan föräldrar och barn.

  • Kognitiva modeller: Enligt dessa modeller utvecklas självkänslan genom hur vi tänker om och bedömer oss själva.

  • Sociologiska modeller: Här antas självkänslan påverkas av hur samhället i stort ser på oss.

Självkänsla i forskningen idag

Forskning om självkänsla har kommit långt sedan självkänslorörelsens begynnelse. Idag vet vi att självkänsla är föränderlig och kan påverkas av en mängd olika faktorer, som exempelvis erfarenheter, ålder och livssituation. Forskningen visar också att självkänsla är kopplad till både positiva och negativa beteenden och att det inte finns några enkla lösningar för att öka självkänslan. Det är inte heller självklart att ökad självkänsla är något att eftersträva, utan att det finns andra aspekter som kan vara mer relevant för prestationsförmåga, livskvalitet och välmående.


I en meta-analys genomförd av forskarna Baumeister, Campbell, Krueger och Vohs (2003) tittade forskarna på många studier om självkänsla för att se hur det påverkar hur bra vi gör saker, hur vi kommer överens med andra, hur glada vi är och hur hälsosamt vi lever.


I studien framkom följande:

  1. Hur bra vi gör saker. Självkänsla gör inte alltid att vi presterar bättre. Det är svårt att säga om hög självkänsla gör att vi presterar bättre eller om det är tvärtom - att vi får högre självkänsla när vi lyckas med något.

  2. Hur vi kommer överens med andra. Människor med hög självkänsla tar oftare initiativet att prata med andra och framstår som positiva. Men ibland kan de också vara för självcentrerade och inte bry sig så mycket om andra, vilket kan göra det svårare att ha bra relationer.

  3. Hur glada vi är. Hög självkänsla hjälper oss att känna oss lyckligare och nöjdare med våra liv.

  4. Hur hälsosamt vi lever. Självkänsla gör inte nödvändigtvis att vi lever hälsosammare, men det hjälper oss att hantera stress och utmaningar bättre.


Myt 1# Hög självkänsla leder automatiskt till framgång och välmående.

Hög självkänsla innebär att man har en positiv uppfattning om sig själv och tror på sin egen förmåga. Det kan bidra till att man sätter upp ambitiösa mål och strävar efter att uppnå dem, vilket i sin tur kan leda till framgång och välmående. Dock så finns det inte likhetstecken mellan att uppleva hög självkänsla och att därmed också får framgång och välmående.


Det finns många andra faktorer som påverkar våra prestationer/ framgång och upplevelsen av välmående. För det första är hög självkänsla inte alltid samma sak som att ha realistiska förväntningar på sig själv. Om man har för höga förväntningar och orealistiska mål, kan det leda till besvikelse och misslyckanden. Dessutom kan vissa individer med hög självkänsla ha en överdrivet positiv självbild som kan resultera i arrogans, självcentrering eller bristande empati för andra. Det kan i sin tur negativt påverka relationer, vilket kan minska välmåendet.


För det andra kan andra faktorer arv, intelligens, socioekonomisk bakgrund, utbildning, arbetsmöjligheter, socialt nätverk, fysisk och mental hälsa samt yttre omständigheter som man inte alltid har kontroll över, vara av större betydelse.


För det tredje kan hög självkänsla ibland leda till överdrivet risktagande eller att man inte inser sina begränsningar, vilket kan resultera i negativa konsekvenser. Att ha en viss självmedvetenhet och förståelse för sina styrkor och svagheter är viktigt för att göra realistiska val och uppnå framgång och välmående.


Myt 2# Låg självkänsla är ett akut samhällsproblem

Forskning att de flesta människor faktiskt har en ganska positiv syn på sig själva och känner sig värda och kapabla. Detta innebär att låg självkänsla inte är ett utbrett fenomen och därför inte kan betraktas som ett akut samhällsproblem på samma sätt som exempelvis fattigdom, arbetslöshet eller psykisk ohälsa.


Låg självkänsla kan vara ett problem för individer som lider av det, eftersom det kan påverka deras välbefinnande, motivation, relationer och förmåga att hantera stress och motgångar. Dock är det viktigt att sätta detta i perspektiv och förstå att låg självkänsla inte är ett akut samhällsproblem.


Det är viktigt att notera att låg självkänsla kan vara en naturlig del av livet och kan fungera som en signal för att man behöver förändra något eller utveckla nya färdigheter. I vissa fall kan det vara en tillfällig känsla som uppstår vid specifika händelser eller under övergångsperioder i livet, som till exempel skilsmässa, arbetslöshet eller tonårstiden.


Myt 3#Självkänsla är starkt kopplat till skolprestationer, droganvändning och brottslighet

Även om självkänsla kan ha en viss påverkan på beteenden som skolprestationer, droganvändning och brottslighet, är det viktigt att förstå att dessa beteenden är mycket mer komplexa och påverkas av en rad andra faktorer. Sambandet mellan självkänsla och dessa beteenden inte så starkt som vissa populärpsykologiska böcker vill hävda.


Andra faktorer, som Socioekonomisk status kan ha en betydande inverkan på skolprestationer, eftersom barn som växer upp i fattigdom kan ha mindre tillgång till resurser och stöd för att lyckas i skolan. Familjebakgrund, inklusive föräldrars utbildningsnivå och engagemang, kan också påverka barns skolprestationer och riskbeteenden som droganvändning och brottslighet.


Myt 4#Hög självkänsla är alltid positivt

Vissa former av hög självkänsla kan vara kopplade till negativa beteenden. Ett exempel på detta är narcissism, ett personlighetsdrag som innebär en överdriven känsla av egenvärde och en överdriven uppfattning om ens egen betydelse. Narcissism är kopplad till hög självkänsla, men personer med narcissistiska drag kan uppvisa negativa beteenden, såsom manipulativt beteende, brist på empati och överdriven tävlingsinriktning.


Dessa negativa beteenden kan i sin tur leda till problem i relationer, arbetslivet och andra aspekter av en persons liv. En annan aspekt att överväga är att hög självkänsla ibland kan leda till överdrivet självförtroende och en bristande förmåga att ta kritik eller hantera misslyckanden på ett konstruktivt sätt. Personer med överdrivet självförtroende kan vara mer benägna att ta onödiga risker, ignorera varningar eller inte ta hänsyn till andra personers perspektiv. Dessa beteenden kan resultera i negativa konsekvenser, såsom konflikter, dåliga beslut och minskad personlig utveckling.

Myt 5# Självkänsla är en stabil egenskap som inte förändras över tid.

Självkänsla, eller hur en person värderar och uppfattar sig själv, är inte en statisk egenskap. Tvärtom är självkänsla dynamisk och föränderlig över tid. Faktorer som personliga erfarenheter, förändringar i livssituationen och interaktioner med andra kan påverka en individs självkänsla.

Förändringar i självkänsla kan vara särskilt märkbara under vissa perioder i livet, som till exempel tonåren. Ungdomar genomgår många förändringar, både fysiska och psykiska, och utvecklar sin identitet och självbild. Under denna tid är självkänslan ofta mer känslig och kan fluktuera kraftigt på grund av förändrade sociala relationer, ökad prestationstryck och utvecklingen av deras självbild.


Även vuxna kan uppleva förändringar i självkänsla under olika perioder i livet. Exempelvis kan förändringar i arbetslivet, relationer eller familjesituationen påverka hur en person ser på sig själv och deras självkänsla. Ålderdom kan också vara en tid av förändring i självkänsla, eftersom individens roll i samhället och deras fysiska och kognitiva förmågor förändras.


Det är också värt att notera att självkänslan kan påverkas av både inre och yttre faktorer. Inre faktorer, såsom personlighetsdrag och kognitiva processer, kan bidra till hur en person värderar sig själv, medan yttre faktorer, såsom sociala och kulturella normer, kan påverka självkänslan genom att skapa en ram för hur individer förväntas se på sig själva.


Avslutning

Självkänsla är komplicerat och påverkar olika delar av våra liv. Hög självkänsla är inte alltid en garanti för att vi kommer att lyckas med allt vi gör, men det kan hjälpa oss att känna oss lyckligare och hantera stress bättre. Det är viktigt att vi lär oss mer om självkänsla för att förstå hur vi kan hjälpa oss själva och andra att må bra och leva lyckliga liv. I del 2 kommer vi att titta på varför det är dags att släppa tanken på att vi behöver hög självkänsla hela tiden för att vara framgångsrika och lyckliga, och vad vi Istället bör vi fokusera på att för att få ett så bra liv som möjligt.

Referenser

Baumeistser, R. F., Campbell, J. D., Krueger, J. I., & Vohs, K. D. (2003). Does high self-esteem cause better performance, interpersonal success, happiness, or healthier lifestyles? Psychological Science in the Public Interest, 4(1), 1-44.

Behöver du hjälp?

Behör du hjälp med att hantera dina negativa känslo och tankar? Jag hjälper personer med känslomässiga problem att må bättre. Tveka inte att kontakta mig idag!



Vänliga hälsningar

Lars Nordelv

KBT-och parterapeut

Handledare

Hälsorådgivare


34 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Kommentare


bottom of page